Att blogga alltså.. Var på seans i måndags och fick faktiskt kontakt   Spännande värre var det. Var ju lite orolig för hur jag skulle reagera om jag faktiskt fick kontakt. Men det gick jättebra. Blev alldeles varm i nacken och ut i axlarna. Sen blev jag alldeles skakig. Reagerade lite på det första mediet sa, men sen sa hon mer saker och då var det helt klart att det var min farmor som gav sig tillkänna. Det var så många saker mediet sa som inte gick att hitta på och få det att stämma så jag måste tro på att detta är sant. En av sakerna var att jag grubblar mycket. Och så pratade hon om att skriva. När jag har funderat lite så gillade jag faktiskt att skriva uppsatser i skolan och så kanske skrivandet är ett sätt att få ner mina grubblerier på pränt. Och det kan då kanske göra att jag sover bättre på nätterna vilket hon också fick fram att jag inte gör idag. Eftersom vi var några på jobbet som gick tillsammans så har vi ju helt klart pratat om detta de här dagarna. Och de har då peppat mig att börja med att starta en blogg så att jag får skriva av mig lite. Provar väl det då så får vi se hur det blir med resten sen.

Kan ju säga att det var första gången jag var på seans men definitivt inte sista!

Vill ju inte skriva här om allt som kom fram under seansen för det känns som att jag vill behålla det för mig själv och de jag var där tillsammans med.

Ja, det här var mitt första inlägg men förhoppningsvis inte sista. Ska försöka ta mig tid till att skriva. Om inte varje dag så i alla fall några gånger i veckan. Och som en av mina kära kollegor sa när vi fick ut varsina bärbara datorer på jobbet i tisdags: nu har du ju nåt att skriva på också så nu är det bara att köra   

Nu skriver jag inte på den eftersom jag ännu inte har kopplat upp mig till vårt trådlösa nätverk här hemma, men det funkade ju på den stationära också.

Kramis!