Jag bet ju sönder en tand förra fredagen. Ringde direkt till tandläkaren då, men fick inte nån tid förrän idag. Och inte skulle jag få gå till min vanliga tandläkare heller... Ja ja det måste ju göras. Så vid 8.40 i morse satte jag mig på cykeln och trampade iväg. Fick sitta i väntrummet en stund innan det var min tur. Så fick jag komma in och sätta mig i den där vidriga stolen. Var ganska spänd kan jag lova. Sen kommer tandläkaren och tittar och konstaterar att det är en ganska stor bit som gått ur. Han måste borra bort lite gammal fyllning först och funderar då om jag vill ha bedövning trots att det är ganska lite... ABSOLUT svarade jag då. De får inte göra nånting med mig utan bedövning.. Så lägger han då bedövning och jag ligger där spänd som en fiolsträng med händerna HÅRT knutna. Känner hur tårarna rinner så det blir alldeles blött i öronen.. Just ja.. Andas skulle man ju också göra.. Till slut har då bedövningen tagit så pass att han kan börja borra. AJJJ!!! Gör ju ont ändå. Och det märker han och frågar om jag ska ha mer bedövning. Nej jag kämpar på! Han borrar bort det som ska bort och sen måste de sätta nåt sorts band runt tanden som en form eftersom det var en bit av väggen som var borta. Det är ju inte heller det lättaste. För mina tänder sitter tätt. Lyckas dock till slut och så är det klart ganska snabbt. Sen så får jag äntligen gå därifrån. Och nu hoppas jag att tanden håller ett bra tag till.

På eftermiddagen åkte vi till Öob en sväng och så var vi även in på Jysk och kikade lite. Jag hade bestämt mig för att ta min promenad då också. Så när vi hade kollat klart och U och E gick in på Coop för att  handla så började jag gå hemåt. Vet inte varför men det går sååå segt för mig att promenera nu. Är över 10 minuter på nästan varje kilometer och det brukar jag inte vara. Men det blir väl bättre. Det tog i alla fall 45 minuter att gå hem. Och svettigt var det men ändå rätt skönt.

Sen blev det grillad kyckling, grillad färskpotatis och min hemgjorda tzatziki till kvällsmat. MUMS!!

Nu ska jag försöka få E att fatta att det är dags att sova. Det är inte det lättaste alla gånger.

Kramis!