Sitter nu på sos-kiosken o har moffat i mig korv och pommes. Nu då? Har varit på provtagning på Gävle sjukhus. Väntar nu till klockan blir 13. Då är det dags för inskrivning inför kommande kejsarsnitt. När det är klart får jag åka hem o vänta några dagar till innan det är dags på riktigt. Nära nu...Börjar bli riktigt nervös...Men det kommer att gå bra. Kanske ska ta och börja packa väskan när jag kommer hem...Skönt att slippa göra det sen i sista minuten..Man vet ju aldrig..det kan ju sätta igång av sig själv innan, men det hoppas jag att det inte gör.

Kramis!

Fy vad dålig jag är på att uppdatera här. Men det är faktiskt så att orken inte finns..
Nu har jag nedräkning på riktigt. Har två dagar kvar att jobba. Sen är det föräldraledighet som gäller. Känns väldigt konstigt. Nu börjar jag dessutom bli nervös. Det är ju 10 år sen sist...Och dessutom ska jag ju snittas och det har jag inte varit med om..Hur mår man efteråt??
Tror att vi börjar få koll på allt här hemma också..Vi har nog det mesta vi behöver till att börja med iaf.
Blir säkert en del tårar på fredag också när jag ska lämna min goa barngrupp men det får vi ta. Samtidigt ska det bli skönt att gå hem för jag känner att orken inte alls finns där. Slänger mig på soffan när jag kommer hem o där blir jag kvar tills det är dags för sängen..otroligt trevlig är jag...eller kanske inte...

Kramis

Nu var det länge sedan jag var in här..Har inte haft så mycket att skriva om och inte heller lust eller ork att göra det.

Funderar just nu på hur det skulle kännas att ha en smärtfri dag... Nu har jag den senaste tiden haft ont någonstans hela tiden... Den här veckan har det varit axeln igen (samma som i somras) och idag är jag bättre i axeln men då sitter det i ljumsken i stället så jag inte får med mig benet. Nu sitter fogbältet på och så har jag tagit alvedon och smörjt in mig så jag hoppas det lättar under dagen. Känner mig just nu som en riktig gnällkärring och det gillar jag inte.... Men på nåt vis känns det lite bättre när jag får vräka ur mig allt skit!

Vad har hänt sen sist då?? Jag växer och frodas och det är full fart i magen. Känner att det börjar bli tungt nu. Men nu är det bara ca 1 månad kvar. Var i måndags iväg och planerade mitt kejsarsnitt, så nu vet vi exakt vilket datum det blir. Några personer vet när det blir, men jag vill inte berätta för alltför många. Då försvinner ju lite av spänningen. Men första veckan i november blir det i alla fall.

Spännande, men nervöst är det.

Har efter den här dagen tre veckor kvar att jobba. Det känns också lite konstigt. Blir jobbigt att lämna mina gobitar på jobbet som jag nästan nyss lärt känna. Men jag får ju åka ut och hälsa på dem i alla fall.

Nu är det dags att ladda för att jobba ett stängningsskift.

Kramis!

Japp så är det lördag igen då. Sover fortfarande i källaren. I natt har jag sovit dåligt pga all värk överallt i kroppen. Svårt att hitta nån skön sovställning då. Vaknat säkert 5 gånger i natt och kollat klockan. Lyckades ändå ligga kvar till klockan var runt 8. Vet inte hur jag ska bli av med denna värk heller. Det är som ichias-värk som strålar ut i höger ben. Den är värst.. känner av den hela tiden. Förhoppningsvis blir det bättre när allt är klart. Så jag får väl stå ut ca 1 1/2 månad till.. men det känns lååååångt nu...

Tycker själv att jag börjar bli väldigt stor och det är jobbigt. Men jag vet ju att det kommer nåt gott ut av det så jag får väl bara ta och kämpa mig igenom den här sista tiden helt enkelt.

I dag har mina tankar varit lite överallt. För exakt fem år sedan lämnade min farbror jordelivet alldeles för tidigt. Han hann inte ens fylla 45 år. Så jag har varit till kyrkogården och tänt ett ljus hos honom idag. Jag vet att han finns med någonstans och håller ett vakande öga över oss som är kvar här. Det känner jag! Hoppas bara att ljuset fortfarande brinner nu mot kvällen när det börjar bli lite mörkare. Det var ju dagsljus när jag var där och tände det.

Snart väntar lördagsmiddag i form av potatisgratäng och grillad kyckling. Det gäller att passa på att grilla när vi har någon fin kväll så här på höstkanten. I dag har det ju varit fantastiskt väder här. Soligt och varmt.

Förra helgen var jag på jakt efter en jacka som jag kunde få plats i, men hittade ingen häromkring. Det slutade med att jag skickade efter en från Bonprix. I torsdags kom den. Och visst fick jag plats i den. Samtidigt som jag blev stor som ett hus när jag satte på mig den.. Men men nu har jag i alla fall en jacka som jag kan ha. Det var dessutom en med löstagbar fleece inuti så den funkar både varmare och kallare dagar.

Kramis!

Nu känns det som att hösten är här. I går var det så kallt så jag önskade att jag haft långkalsonger när vi var i skogen med barnen på jobbet. Och inte har jag någon jacka som jag kan ha längre heller....Måste ut i helgen och kolla. jag har jackor som jag fortfarande får igen, men de är tunna och sätter jag en fleece under så är det kört.... Tycker det känns jobbigt att behöva köpa en ny jacka för en kort period bara. Men det är väl bara att gilla läget antar jag. Funderar på att åka ner på en klädloppis i helgen och kika om det finns några stora jackor där till ett bra pris.

I går kväll var det avslutning på Gästrikecupen i friidrott. Dottern låg efter tre omgångar på en tredje plats totalt, efter fyra omgångar halkade hon ner till en fjärde plats. Men det var tätt tätt mellan trean och femman så allt kunde hända. I går skulle de som avslutning springa 200 meter, vilket är en distans som hon gillar och har gjort bra resultat på tidigare. I går gick det inte riktigt lika bra så det var många tårar efteråt. Vid prisutdelningen visade det sig att de sex första i varje åldersgrupp skulle få pris. Och dottern hade lyckats ta en femte plats så då var lyckan stor. Tänk att en liten plakett kan vara värd så mycket i en 10-årings ögon. Härligt!!!! För henne kändes det just då viktigast att få ett pris, det hade nog i princip kunnat vara vad som helst så var hon nöjd.

Ikväll blir det kräftskiva med ett gäng vänner. Det ska bli trevligt trots att jag inte äter kräftor. Men vi har gjort en köttfärspaj som jag ska mumsa på. Sen skulle vi stå för efterrätten. Jag tycker ju att sånt är jättekul. Nu har jag provat något nytt. Sockerkaka med chokladganache och vispad grädde á la Pluras kök. Vi får väl se vad det blir. Sockerkakan sjönk nämligen ihop lite när jag tagit ut den ur ugnen.  Har dock gjort min specialare, kladdkaka, som reservlösning.

Men nu väntar först ett stängningsskift på jobbet. Sen har jag bara 7 veckor kvar att jobba. I går hade också annonsen på mitt vikariat kommit ut. Hoppas på BRA sökande på tjänsten.

Kramis!

Då var det söndag igen då. Veckorna springer iväg och just nu tycker jag att det är skönt. Vill att det ska bli november nu! Kan ju hoppas att alla extra krämpor försvinner då, halsbränna, sendrag o ichias bla....Tycker liksom att det räcker med det vanliga som hör ihop med reumatismen.
Nog gnällt nu. I övrigt är det rätt bra. Sambon har varit sjuk i veckan så då har jag sovit i källaren. Jag sover riktigt skönt där. Svalt och tyst är det. I går sov jag ända till 8.30 Härligt!!!
Nu ska jag försöka få dottern i säng.
Kramis!

Dagarna går nu så fort och det är sällan jag hinner med att uppdatera nånting här. Nu är jag igång ordentligt på jobbet igen. I morgon börjar ju dessutom alla barn så då blir det full fart igen.

Förra veckan var lite speciell. På måndagen hade vi studiedag med hela skolan. Vi planerade på förmiddagen och så hade vi hjärt-och lungräddning på eftermiddagen. Det är otroligt nyttigt och nånting man bör uppdatera ofta. jag har inget minne av att vi nån gång haft det på jobbet och då har jag ändå jobbat där i 15 år. Skrämmande!!!

Sen jobbade jag i barngrupp på tisdagen, onsdagen tillbringades på Söderskolan med en heldag kring 1-1 datorer. Föreläsning hela förmiddagen och sen var det workshops på eftermiddagen. Man fick gå på tre workshops. Jag valde geocaching, twitter och dropbox. Geocaching har vi ju provat lite hemma och tyckt varit kul, men den här gången blev det nåt fel på våran gps så det visade helt andra koordinater än vad vi hade knappat in. Sen var väl inte intresset jättestort i den grupp jag var så vi hittade ingen cache. Vi hade också väldigt kort tid på oss och det var synd.

Torsdagen hade jag planering med min kollega i förskoleklassen. Vi försökte få nån form av ordning på vad som ska hända första veckorna i skolan. Sen hade jag en dag i barngrupp igen på fredagen.

Har nu också börjat fundera på hur länge jag ska jobba. Nu lutar det åt att jag jobbar fram till höstlovet om jag orkar. Det är naturligast att bryta där tycker jag. Det känns lite tråkigt att jag precis kommer att hinna lära känna barnen och få lite struktur i gruppen innan jag slutar. Hoppas det kommer en bra vikarie efter mig!!

I går var vi på jubileumskonsert i Göransson Arena. Sandviken fyller ju 150 år i år och det har firats på flera olika sätt hittills under året. I går var det dags för höjdaren. Tomas Ledin!!!! Mycket folk var det och supervarmt. Men en otroligt bra konsert. Jag stod hela konserten och det känns i fötterna idag kan jag lova.

När vi efter konserten kom till bilen, som jag hade parkerat på en liten gata där en kompis bor, hade någon idiot roat sig med att förstöra mitt ena torkarblad. Det var helt vikt på mitten. Tur att det "bara" var torkarbladet i och för sig och inte hela torkararmen också...Men det är ju så himla onödigt.. nu måste jag ut och hitta ett nytt torkarblad idag.

Kramis!

Det känns som att det är vi just nu. I helgen var vi till Leksand för att dottern skulle tävla i friidrott i två dagar. 7 grenar var hon anmäld till. På lördag morgon värmde tjejerna upp inför första grenen som var längdhopp. De mätte upp ansatsen o skulle göra inhopp innan själva tävlingen började. Dottern tog sats och gjorde ett bra hopp. Efter hoppet kom hon gråtandes o hoppandes på ett ben till mig o skrek att det gjorde så ont i benet. Vi lade ner henne på backen o försökte lugna henne. Efter en kort stund kom en sjukvårdare och pratade med henne. Jon konstaterade att det troligtvis var en muskelbristning. Det blev hårt lindat, högläge o tävlingsförbud resten av helgen. Surt!! På söndagen var hon ändå med och kastade nerfboll. Stillastående. Skönt för henne att få göra nånting.
På söndag morgon började dessutom jag få ont i ena axeln. Det blev värre o värre under dagen. Jag kunde till slut inte lyfta armén. Det blev en vaken natt där jag traskade runt o grät av smärta. Skulle ju dessutom börja jobba på måndagen. Insåg till slut efter att ha fått hjälp att klä på mig att det var omöjligt. Fick en tid hos läkare där de konstaterade att det handlade om en sena som heter supraspinatus. Fick tid hos sjukgymnast o dit ska jag nu. Sen ska jag jobba för jag är bättre i armen nu.
Kramis !